Nu ligger 5 barn av 5 i sina sängar.
3 Barn av 5 sover redan och dom 2 största kommer med stor sannolikhet,
att sova snart dom också.
Jag borde alltså vara nöjd!
Huset är ihop plockat & jag har eldat så det finns värme i hemmet ända tills i morgon eftermiddag.
Jag borde alltså vara nöjd!
Nu sitter jag & mag"pyret" här i soffan, framför House med en stor kopp te.
Men ändå är jag inte nöjd!
Jag brukar vara nöjd efter en bra dag.
Jag brukar kunna njuta av tystnad & en lugn kväll,
i väntan på att sambon ska komma hem.
MEN inte i kväll =(
Ikväll har jag nämligen 543 olika känslor i omlopp, känslor & tankar.
Jag har nämligen haft en väldigt känsloladdad 4 årig dotter här hemma idag.
Hon har kramats & varit i min närhet precis hela dagen.
Det är ifs väldigt mysigt så klart.
Men efter ett par stunder, så förstod jag ju att det var nått som tryckte henne.
Mycket riktigt, så kom det lite senare, ett par ord ifrån henne.
Hon vill INTE till dagis i morgon.
Hon vill inte vara med på mulle avslutning
OCH
Hon vill aldrig vara på dagis igen!
Och det hela beror på att hon inte har några kompisar.
Hon har ingen att leka med och alla andra har redan en kompis =(
Och tårarna gick inte på nått sätt att hejda......
Det här är ju en av mina mardrömmar!
Och jag är säkert inte ensam som förälder, om att känna så?!
Att ha ledsamma barn i dagis/skola och att det beror på sådana här saker.
Så klart att jag direkt skyller på mig!
Som alltid har förespråkat att vara hemma länge med mina barn.
Att inte jäkta iväg och låta alla kunna andas och ta det lugnt.
Är det därför min lilla tös, nu inte har några vänner?
Att dom andra redan har sina vänner klara......
Men på samma gång, så borde jag ju tänka lite längre....
Jag vet ju att utbudet av barn på Izabells dagis, inte är så stort.
Vi tillhör ju ett litet dagis med få barn i samma ålder.
Och hon har ju nästan precis börjat på dagis &
då kan det ju ta ett tag att "komma in" i gruppen.
Så nu har det peppats och jag har försökt att förklara hur det kan vara.
Och att allt kommer att bli lättare och roligare.
Men jag fick lova att hon skulle få vara hemma i morgon.
Så nu sover hon lugnt och skönt i sin säng.
Jag hoppas att hon drömmer härliga drömmar & att hon vaknar glad i morgon.
Men ändå har jag svårt att släppa alla tankar, för ledsen är jag ju.
Men i morgon, då är det jag som ringer till dagis.
För jag vill ju åtminstone, berätta hur hon känner.
Så att vi alla kan arbetar, för att få henne att trivas på bästa sätt.
Men nu, så tror jag att det är dags att säga tack för idag!
God natt.
Klart ditt mammahjärta brister. Men det låter som du ändå kommit fram till ett bra sätt att gå vidare. Ring personalen, de förstår och kommer arbeta för att Izabell ska trivas.
SvaraRaderaHa inte dåligt samvete för att du haft henn hemma länge utan var glad för att hon har fått den grundtrygghet som alla barn behöver och som du skriver, de finns få barn i lika ålder samt att hon nyligen börjat. Det är ju alltid svårt att komma in ien grupp men med proffesionell personal så fixar det sig snart:)
Kramar i massor till både dig & Izabell och du ska se att det ordnar sig så småningom.
Kram kram kram kram
Håller med Milla här ovan ;)
SvaraRaderaOch jag tycker också att personalen ska arbeta utifrån att man kan leka flera tillsammans, just för att ingen ska vara utanför.
Hoppas att det löser sig. Lilla tjejen måste få känna att hon är rätt, här och nu;)
Kramiz och ha en bra dag
Stackars Izabell =( Hoppas att det ger nåt att prata med personalen. Dom kanske kan hjälpa till på nåt sätt. Man tycker dom borde vara vana vid sånna problem.
SvaraRaderaUscha mig så ledsamt, blir ju ledsen jag med... klart det inte känns bra på dagis ifall man inte får vara med och leka.
SvaraRaderaJag hoppas personalen begriper problemet och har konkteta tips och ideer.
Jag hoppas verkligen det ordnar sig och Izabell får vara glad, att hon kan trivas på dagis *kram* Åsa
Meeen lilla gobiten!!!
SvaraRaderaFattar att det verkligen måste kännas jobbigt.
Hoppas att du får ett bra samtal med dagis
Kramar!
Men lilla gumman! Och stackars dig! Sånt får ett mammahjärta att brista! Men jag är helt övertygad om att det blir bättre! Jag håller med Millas kommentar fullständigt! Det kommer att ordna sig vännen.
SvaraRaderaMassa kramar till er båda!