Precis alldeles strax, så är den här tisdagen slut.
Fort kom den och minst lika snabbt så försvann den.
Dagen började ju mindre bra, med ledsna miner utifrån jordgubbslandet.......
Men sen har allt bara varit till belåtenhet =)
Vi lyxade tillochmed till det med jordgubbar till lunch........
som ett "litet plåster på såret" efter de uteblivna gubbarna på morgonen ;)

Sen har dagen avlöpt, med ett virrvarr av ting att göra;
Mamman och minsta barnen, skulle köra storasyster Emma till hennes pappa.
Där skulle hon spendera lite sommarlov,
tillsammans med Storebror Alexander som redan var hos deras pappa.
Och medans jag körde åt ena hållet,
så blev mellansyster & mellanbror hämtade utav svägerskan.
Dom skulle nämligen följa med på blåbärsplockning ute i stora skogen.
Och den semestrande sambon fortsatte under tiden att bygga på Alexanders hus,
tillsammans med sommarjobbaren som är här och hjälper till.
Men nu är alltså dagen över!
Och jag sitter här och har, som en annan
bloggerska i morse sa; EGENTID!
Jag har funderat lite på det där under dagen som gått.
Att egentid egentligen är väldigt viktigt.
Vilket jag är bra på att säga åt andra människor....
att dom MÅSTE unna sig lite egentid!
MEN jag liksom glömmer bort det där, när det kommer till mig själv........
För egentligen, så vet jag inte HUR/VAD jag ska göra med den där EGENTIDEN....
IDAG fick jag egentid......för i ca 1½ timme,
så hade jag bara Matilda hemma......& hon sov!
HJÄLP!! Vad skulle jag hitta på?!?
Solen gassade....så jag tänkte;
Att nu ska jag passa på & steka fläsket lite.Sagt och gjort.....jag placerade mitt bleka plyte i solen....
MEN.....efter bara en liiiten stund, så dök
ångesten upp......såklart!!
Ångesten/det dåliga samvetet som gnager
& säger att jag är en mamma
& att jag mååååste göra någonting
& att man inte får sitta & lata sig helt i onödan till ingen nytta!!
Jag försökte springa ifrån den sabla ångesten......ända ner till tvättstugan!
Där jag snabbt insåg,
att tvättmaskinen var full med ny tvättad tvätt,
som behöver hängas upp på tork!
Snabbt som ögat rycker jag åt mig tvätten
och springer vidare ut till tvättställningen....
Under tiden som jag hänger tvätten, försvinner
ångesten.
Sen på vägen tillbax till huset,
så hittar jag fler
onda ting att ta itu med,
.......så ångesten höll sig på behörigt avstånd!
Men varför är det så??
Varför ska man få så dåligt samvete, så fort man slappnar av?!?
För jag kan OMÖJLIGT vara ensam om detta!!
Men hur som haver, eftersom jag uppenbarligen inte kan unna mig slapptid/egentid....
så får jag åtminstonde unna mig lite egentid framför datorn, innan det är läggdags.
Då kan jag ju åtminstonde skylla på att jag gör någonting i allefall......
& då känns det ögonblickligen så mycket bättre =P
Vad gör ni med er egentid?