20110831

Livat i torpet ibland!

Jag har alltid tänkt, att dom har haft lite fel dom där.....
Ni vet dom som vet & som har fört "ordspråket" vidare......
"Små barn, små bekymmer!.......
Stora barn, STORA bekymmer!......"

NU tar jag tillbax ALLT!!
Numera VET jag, att "ordspråket" stämmer!!
Hacka, picka & gör vad ni vill, MEN fy farao, så livat det kan bli i torpet ibland =P
Eller INGET liv alls,
eftersom det ibland sätts tjurighet som riktmärke....& då hörs bara suckar!
STORA bekymmer försvinner INTE med "räkna till 10 varianten & andas lugnt"......
OOoooo NEJ, när det handlar om tonåringar så är lösningen INTE alltid så lätt att finna!
HUR påverkar man egentligen en tonåring.....
& när går det INTE att påverka dom mera?!

HUR som HAVER, så ratar jag människor,
som OFTA påpekar för mig som 6 barns mamma;
-Att jag har det ju BRA jag,
som har två STORA barn som kan hjälpa mig med ALLT!
WHAT!?
Vad är det jag har missat!!.......
Hur formaterar man om en tonåring,
som liksom INTE tycker att det är skoj att hjälpa till??
Och ska man behöva hjälpa till??
Jag VET, att jag nog har varit liiiite för snäll.....
plockat efter andra, tagit tag i ALLT......

MEN så....PLÖTSLIGT så händer det........ Och alltihopa det där tråkiga glöms snabbt bort!
För hur många bekymmer dom än kommer dragandes med,
så är dom ju ändå mina härliga ungar, små som stora =) GOD NATT & TACK för idag!!

6 kommentarer:

  1. Janeth, dags att ta fram det tunga artelleriet;
    - Millas föräldrabok om tonåringar.
    *gapskratt*
    Du Janeth, jag har påbörjat del tre nu...
    "Bebis, barn, tonåring och nu vuxen vad gör vi nu? "
    Tja, det är klart...jag kan ju alltid börja läsa den om tonåren igen, skratt.
    Sov gott och nu gomorron...Kram

    SvaraRadera
  2. Hihi! Underbara bilder ju =)

    Jag som har långt kvar till tonårsstadiet på mina vill döda, eller okej, kanske bara slå med nånting hårt, när folk drar upp det där ordspråket. När Odin ligger på golvet och gallskriker i en timme för att han fick mjölk i FEL glas.. Då skiter jag i hur lätt jag har det i andras ögon. Men visst, jag förstår poängen, och ska återkomma i ärendet om 12 år ;) Haha!

    Hoppas ni får en fin dag! /Kram syrran

    SvaraRadera
  3. Så det finns sanning i det ordspråket alltså... :D

    SvaraRadera
  4. Att få "stora" barn att "hjälpa" till det är oftast dömt att misslyckas tyvärr har ju en 19åring som kommer på besök då & då, mer sällan nu än tidigare men hon har ALDRIG varit barnvakt eller liknande till Elin under dessa 5år, tror dock att jag som styvmamma har svårare att "kräva" hjälp eftersom jag inte vill bråka.

    *kram* Åsa

    SvaraRadera
  5. Jag håller med om ordspråket till fullo!
    jag har dock tur, de stora hjälper till väldigt mycket. Vi satte iofs tidigt in regler om att vill man ha veckopeng så måste man göra vissa sysslor varje vecka (nu är syskonpassning en sådan syssla). Gör de inte sysslorna så får de inga pengar. Det har dock tagit två-tre år att komma in i rutinerna och de yngsta två gör väldigt sällan sina sysslor. Å andra sidan får de sällan något. Det kanske är hårt men jag tycker det fungerar för oss. Som sagt, det har tagit några år och det är fortfarande inte helt vattentätt men det funkar om man är envis :P

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails